Tillbaka till vardagen!!!

Jaha! Då är man tillbaka till ett vanligt Svenssonliv igen! Barnen har börjat skolan o förskolan igen, mannen jobbar mer än vanligt igen och själv är jag TRÖTT- vilket betyder att JAG OCKSÅ har börjat jobba igen och vi är tillbaka till den grå vardagen!

Flickorna har valt att cykla till skolan den här terminen och det underlättar lite. Men de ska upp som vanligt på morgonen och det är ju inte det enklaste efter sommarens sena kvällar! Vi har ändå varit duktiga och "backat" deras klocka så att de skulle vara ok till skolstarten. Men, jag vet inte om det har hjälpt så himla otroligt mycket. Den stora damen klarar sig galant hela dagen, men somnar i fåtöljen med fingret i munnen- KLOCKAN NIO!!! Mellandamen brakar ihop totalt före maten - går o gråter o ojar sig över allting o ingenting. Den lilla är pigg som en mört o somnar PLÖTSLIGT på köksgolvet medan man själv står o hackar lite lök o jag nästan trampar på henne då jag vänder mig om!

Ja...hackar lök ja! De brukar jag ju ALDRIG göra. Varannan vecka är jag ensam med barnen o då måste jag ju fixa maten. Ja, måste o måste är ett ord som inte existerar i min värld då det gäller matlagning. Det brukar ju ordna sig. Ja, ena dagen blir det gröt, andra lite fil... Men idag har jag faktiskt gjort en fantastisk köttfärspaj. Jag älskar paj- men jag vet precis vad flickorna kommer att säga. Så jag, jag får låtsas att jag inte hör dem o äta min paj ensam. Kanske med ett glas rödvin till. Ja...ett litet för jag ska jobba imorgon.

Jag ser fram emot den här hösten för jag tror att det blir en bra sådan. Jag trivs så himla bra på jobbet o huset pockar på lite uppmärksamhet. Så det finns att göra. Sedan har jag alla mina vanliga projekt som väntar. Just nu har jag en skötväska till min systerdotter som ska göras klar. Pilen i trädgården är klippt o ska fixas till lite. Lilladamens stora dockskåp ska ha ett överdrag sytt. Mina änglar väntar på att bli färdiga...de är ju bara klippta!!! Silvertråden väntar! Fåtöljerna behöver nya överdrag. Mellandamens rum ska påbörjas. Oj!!!

Måste visa min sista ängel och min INTE färdiga skötväska! Se foto!

Idag brast det så totalt på hemvägen! Jag bara satt där o grät. Jag körde om en volvo där föraren liknade min mammas sambo o bredvid satt en dam... Det skulle ju vara MAMMA!!! Jag var nästan tvungen att köra av vägen för jag såg ingenting för all gråt. Mamma har varit borta ETT ÅR d 24/8... tänk att det gör lika ont ännu! Min saknad är så total o fortfarande kan jag hitta något som ännu "luktar" mamma. Då brukar jag ropa på barnen o så sitter vi där o luktar, gråter o luktar... Mamma betydde väldigt mycket även för mina barn så sorgen o saknaden är stor (eller är vi konstiga som sitter där o luktar...)

Nu ska jag ropa in barnen- ja lilla o stora damen. Mellanflickan sover redan!!! Vi ska NJUTA av min paj! HAHAHA!

Må så gott

Johanna

Panikdag!!!

Jaha, då var det dags att fixa allt man inte hann igår. Jovars, det blev ju inget gjort av det jag SKULLE göra. Istället valde jag att gå med den lilla damen o besöka hennes "nya" förskola som har flyttat till nya o rymligare lokaler.
"Du inte lämna mig idag..." sa den lilla. Nä det lovade jag att jag inte skulle göra! Men sedan ville hon ju absolut inte gå hem utan ville stanna kvar "hela dan"!!! Nja det gjorde vi nu inte, utan vi gick hem och hann precis hem innan regnet öste ner.
Sedan var det lunch, kaffe o lite bus. Jag hann tvätta alla köksluckorna o damma lite på nedervåningen också. Upp vill jag inte ens gå just nu eftersom det ena rummet håller på att renoveras och det ser ut som om... ja det vill ingen veta!
Hela tvättstugan är full av tvätt efter Finlandsresan och den tittade jag lite på när jag gick förbi, men den låg så bra där den låg. Den får jag peta lite i efter jobbet imorgon. Det lär inte märkas om jag skulle tvätta två maskiner...

De två stora flickorna har varit ute hela dagen, så det har varit så tyst här hemma. Mannen har jobbat. När alla kom hem satt jag vid köksbordet med mina ritningar till köket. Det var som att vara åskådare på en cirkus. Herre min skapare vad de höll på - skrek, gapade, slängde saker, ville ha pengar, frågade var "den där t-shirten är", ville ha mat, stimmade upp den lilla så det blev till att plocka grillbestick o kläder efteråt! (ja, ni vill inte veta)
Just nu LÄNGTAR jag till jobbet!!!
Klockan är mycket o jag ska upp 6.00 (huuu, det var ett bra tag sedan) Jag MÅSTE göra några sudokun också, tyvärr!!! Jag är som sagt fast i sudokuträsket!!!

Vi får väl se hur det blir med allt det där jag skulle göra, med bilen o vad som sker till helgen.
Johanna

Min nästsista semesterdag

Hejhoppsan vad jag skulle hinna mycket idag. Städa o plocka lite, tvätta, ringa några samtal, fixa lite i trädgården efter stormen (som förstörde lite) , handla, klippa mig, laga mat till min man för en gångs skull...
Attans vad jag bedrog mig. Vår nyservade bil fick frispel o oljelampan lös RÖTT ....

Det var till att ringa till min man, verkstaden, försäkringsbolaget, bärgare... Och jag fick kolla oljan för allra första gången i mitt liv!!! Min stora flicka blev sur o grinig och bara gnällde över att hon var hungrig medans den lilla damen somnade innan hon hann uppfatta vad som hände.
Tur var väl det eftersom vi satt där i 1 1/2h innan bärgaren kunde hjälpa oss. Men det var en riktig trevlig bärgare som fick mig att piggna till lite - dessutom fick vi åka i bilen uppe på bärgningsbilen. HÄFTIGT!!! Det var värt varenda krona! (jo, eller hur?)
Nu får vi väl hoppas att det inte är något värre än att någon sladd har lossnat och att det går att fixa på några minuter. Jag måste dessutom ha en stor eloge eftersom jag faktiskt stannade direkt oljelampan började lysa. Hade jag fortsatt köra hade det KUNNAT gå åt fanders. De jag pratade med blinkade lite med ögat och sade att "det var bra gjort..."
Jag verkade nog vara lite bortkommen då det gällde bilen och vad jag kunde om den och vad jag skulle göra...

Imorgon är det min sista lediga dag. Jag vet inte vad jag ska känna - bör jag veta det? Det har varit ganska tungt att vara ensam med våra tre flickor hela sommaren. Jo, det är lyxigt att vara ledig, men det är jag ju inte. Är de hemma ska det fixas med frukost, lunch, mellanmål, hämtas dricka o handdukar, hjälpa till med pysselsakerna, diska, hämta ett barn hos en kompis, ha åtta extrabarn hemma som OCKSÅ ska servas, sätta igång en film, plocka efter den lilla, rita, laga en cykel, bråka om tömningen av diskmaskinen, baka, fika... tillslut får de äta VAD de vill o NÄR de vill, huset är upp o ner, flickorna kommer o går som de vill, deras kompisar sover över var o varannan natt, musiken dånar från 10-åringens rum, mellanflickan gör allt för att 10-åringen ska bli sur, vi skriker o bråkar så väggarna bångnar, läggdags blir först efter midnatt o det medför att de sover som grisar vid lunchdags...
Ja barnen har en tuff sista vecka för att komma tillbaka till en vardag med UNDERBARA rutiner (och någon enstaka timme med ett tyst o lugnt hus för oss vuxna)

Nu ska jag o min lilla gå o läsa boken om Viggo - som hon kan läsa femton gånger!!!
Godnatt o sov gott
Johanna

Vårt hus våren 2008

Huset på Järnvägsgatan. En del ska fixas både in- och utvändigt. Det lär ta tid eftersom mycket ska göras. Det är K-märkt och det betyder att vi faktiskt inte får göra vad som helst heller!!!

Söndag 10 augusti 2008

Tänk att jag skulle starta en blogg... jag som inte har tid!
Jag jobbar, tar hand om våra tre flickor, pysslar, fixar, skriver brev, påtar i trädgården, stickar, virkar, syr... Nu har vi dessutom blivit husägare och ska börja renovera hela huset tillbaka till dess 1900-tals känsla. Var ska vi börja?
Jag ska fotografera hela huset och sedan visa vad som skett. Vi har redan börjat med en av flickornas rum och HON blev nöjd. Vad vi själv tycker vet jag inte riktigt!!!

Nyss hemkommen från Finland är jag lite trött. Börjar jobba på onsdag igen, men jag ska ändå försöka att skriva lite varje dag. Ska dessutom lägga in lite bilder. Det lär dröja innan min lilla blogg "känns trevlig". Tar gärna emot tips, tankar, idéer, kommentarer om saker som kan hjälpa mig med huset, familjen, livet, trädgården... glada tankar värda att veta!!!

Må så gott
Johanna