onsdag 26 november 2008

Fest med kompisarna


De stora flickorna hade fest för ett antal helger sedan och de hade en frågetävling där svaren skulle "skrivas" i ansiktet. De blev så fina... å så de skrattade. De har inte hunnit se bilden ännu! Hoppas att det är ok att jag visar den på nätet!
Det är så kul med de stora flickorna. Nu vill de ha fest- inte kalas. Och det behöver heller inte finnas en anledning till det, utan bara för att träffa sina kompisar och ha det trevligt. Hade jag också det i deras ålder? Tror inte det. Jo, då jag gick i sexan började vi nog lite smått. Men det var mest jag som hade fester tillsammans med min kompis Sivan. Eller minns jag helt fel?

Ja, på tal om Sivan. Vi var ju på 40-års skiva för någon helg sedan. Det var riktigt trevligt. En typiskt skånsk fest där man skulle ta i hand med alla. Tjoho tänkte jag som kom nästsist av gästerna. Det tog väl en kvart innan man hade hälsat på alla!!! Jag ville ju dessutom vara artig o tala om vad jag heter...vilket jag insåg var lönlöst då jag vände mig om o såg havet av alla gästerna! Jag insåg ganska snart att det var idioti på hög nivå! Jag log, hälsade på gästerna i tur o ordning... kramade om någon, gav ett extra leende till någon, utbrast emellanåt "ooh, ett välbekant ansikte" varav vederbörande tittade konstigt på mig... Och plötsligt var SIVAN där, med sin storasyrra Anette. SÅ glad jag blev! Kul att träffas efter så lång tid. Hon hade dessutom två av sina fyra flickor med sig. Vilken häftig känsla det var att få se hennes lilla flicka... Det var som om Sivan stod där... och hade jag haft min mellandam där så skulle det vara som om det var vi två kompisar som stod där tillsammans igen. Mysko!!!
På festen träffade jag ytterligare några f.d klasskompisar och de såg ju ut som de gjorde sist jag såg dem. Sedan träffade jag fler "gamla" kompisar som delgav mig lite info om sina liv och lite nyheter kring gemensamma vänner. Ibland önskar jag att jag kunde få uppleva en dag i mitt gamla liv- så som det var då jag var runt 10 år. Då var livet ganska bra. Eller är det bara det jag vill tro o minnas???

Ja, jag tog dessutom ett beslut att vara hemma den här veckan. Jag var bara tvungen att kurera mig själv några dagar. Igår sov jag till kl.12. Jag gjorde absolut ingenting igår. Virkade, åt, kollade på tv, hämtade flickorna från skolan, satt en stund vid datorn o beställde foton, drack kaffe... Idag ska jag heller inte göra någonting. Virka lite o läsa! Det är riktigt skönt att få varva ner o inte göra någonting. Kanske kan det påverka min infektion till att läka ut lite fortare. Jag kan inte förstå varför det har blivit så här? Jag tycker ju att jag sover tillräckligt mycket- för mig är sömnen viktig. Däremot tror jag att jag stressar lite för mycket och tar stort ansvar för många olika saker, vilket ger mig oro o ångest eftersom jag inte riktigt hinner med det jag vill hinna med. Jag borde "ge bort" lite av mitt ansvar till min man, även om vi idag delar på mycket. Ibland kan jag känna att jag drunknar i åtaganden och måsten.

Huset känns INTE som en börda alls, vilket är positivt. Jag ser det som en fristad. Vi har bestämt oss för att ta det lugnt med renoveringen, göra det viktigaste först och bo in oss. Det är ju alltid att göra och det visste vi ju innan vi köpte det här vackra huset. Men det är ju ett roligt göra vi har framför oss. Vi har insett att det finns en del att göra under golvet i krypgrunden och väggarna närmast gatan. Det blir nog till att gräva ur trädgården...
Det tråkiga är ju att en hel rabatt med gamla blomsorter kommer att stå i riskzonen. Någon som vet hur vi ska göra för att ta vara på så mycket som möjligt av alla växterna, med olika blomningsperioder (från tidig vår till sen höst)?

Nu ska jag fixa lite lunch o dricka en kopp kaffe. Sedan ska jag sätta mig med min virkning som redan har börjat växa fram. Det blir nog en riktigt fin dopklänning...

Ta vara på dina möjligheter!
Johanna

lördag 22 november 2008















Lilla Malla är kanin!
Malla blev målad på sitt 3-års kalas (i november). Hela tjocka släkten var här o åt & fikade.
Riktigt trevligt var det.

Idag har vi varit hos kusin Joel som fyller 20 år- imorgon. Vi överraskade honom totalt. Vi var 12 personer som bara dök upp...och som ville ha lite fika!!! Tur att jag hade förberett mig och KÖPT lite fikabröd att ta med. Det fanns smörgåstårta till gästerna som var BJUDNA -men vi fick äta innan vi fikade. Hyggligt!!!

Imorgon är det söndag och jag önskar så att jag fick ligga kvar i sängen, äta frukost o läsa tidningen ifred. Ligga kvar en stund o börja med min virkning som ska vara klar till den 4 januari. Jag har fått en beställning på en dopklänning... Jag hoppas verkligen att jag hinner. Det skulle vara för jä....t om jag hade en ärm kvar!!!

Som vanligt är jag SÅ trött. Har varit hos doktorn o tagit fler prover eftersom de första visade "något". Doktorn tror att jag har en infektion i kroppen som inte riktigt vill läka ut och eftersom jag inte hinner leva mitt liv så tar det tid för kroppen att hela sig själv. Jag borde nog vara hemma o ta hand om mig, men det känns som om det inte finns tid för mig själv just nu. Nästa vecka är fullproppad med möten, praktikelever, uppföljningssamtal, besök av förälder... Jag känner att det blir för mycket att ta igen... Jo, jag vet att jag borde tänka på mig själv i första hand men det är inte alltid ett så himla enkelt val. En vecka till...sedan kan jag vara hemma!

Nu ska vi snart börja renovera mellandamens rum och hallen uppe. De sitter liksom "ihop" och vi ska ev. flytta en vägg eller två. Allt ska fixas; tak, väggar o golv. Dessutom är det en snedvägg som ska flyttas/tas bort. Den ska isoleras o fixas eftersom det finns ett oisolerat förråd bakom. Hela hallen ska få tillbaka sitt gamla utseende- 1910-tals utseende. Sedan har vi bestämt att hela ovanvåningen ska ha samma golv. Det blir mer enhetligt. Flickornas rum kommer inte att ha den gamla stilen på tapeterna (fondvägg), och i övrigt kommer vi att hålla det "vitt". Golvlister, dörrar, karmar, elkontakter o dyl. kommer att vara "gammalt". Vi lusläser böcker om byggnadsvård för att hitta rätt stil till huset. Vi letar efter gamla bilder o har t.o.m kontaktat hembygdsföreningen för att få hjälp. Vi har inte bott här ens ett år och vi vill ju bo in oss innan vi bestämmer oss för hur vi ska ha det. Vi tar ett rum i taget och tycker att flickornas rum är viktigast. Det andra kan vänta. Vi vill vara säkra på att vi får till det på riktigt - på riktigt 1910-tals vis. Dessutom vill vi använda oss av miljövänliga tekniker, metoder och material. Vi tror inte att det blir dyrare. TVÄRTOM!!!

Nu hoppas jag att mannen kommer hem snart. Han är och äter julbord med sitt jobb. Han var så snygg när han åkte. Det är ju trevligt att få se sin man uppklädd NÅGON gång. Då minns man hur det var då vi träffades för 80 år sedan... Vi var lite duktigare på att ta hand om varandra då, nykära och utan barn. Vi HANN ju med varandra lite mer och man var heller inte lika trött på kvällarna. Tänk att vi har levt ihop sedan 1993 och gifta sedan 1997. Ibland undrar jag över vad vi gjorde av all tid?!?! Vad gjorde jag innan barnen kom? Det var ju bra mycket "fattigare"!

Nu tyckte jag att dörren öppnades. Jag ska gå o fixa lite te, ta fram garn, kolla på en film och bli riktigt trött framför tv:n och sedan släpa mig till sängen!

Glöm inte att tala om för dina nära o kära hur mycket du älskar o håller av dem. Imorgon kan det vara försent!!!
Johanna

tisdag 4 november 2008

Vintern är här

Hösten har snabbt gått över till vinter. Det är riktigt kallt vissa dagar vilket gör att jag ibland hellre stannar inne på jobbet. Det är shysst med snälla arbetskamrater. De kan stå där ute och frysa...hehe! Nä, det är faktiskt skönt att vara ute och en av fördelarna med mitt arbete- vi är ute minst en timme varje dag.

I Trädgården hemma har vi inte gjort mer än nödvändigt. Klippte nog gräsmattan för sista gången i god tid, men häcken borde ju klippas... Kan man göra det i november? Vi har så det räcker inomhus ändå och just nu orkar jag inte bry mig om det som finns ute! Vi har så många tankar, ideér, planer, ritningar... jag orkar inte ens tänka på det. Var ska vi börja? Ja, E´s rum är klart, förutom det där som aldrig blir klart; lister, gardiner, lampor, elkontakter, tavlor och det sista piffet! Nästa rum som ska fixas blir mellandamens rum. Men sedan vet jag inte vad vi ska prioritera. Hallen och köket antagligen.


Tiden har gått fort och jag har hunnit ha en veckas semester med barnen. Vi åkte inte iväg på någon längre resa utan stannade hemma och bara hade det bra. Åkte till simhallen, åkte till det stora shoppingcentrumet, gick på restaurang, hälsade på min systeryster i Malmö, blev bjudna på halloweenmiddag hos kusin Johanna med familj, städade, rensade hyllor och skåp... låg kvar i sängen till 7.30 varje morgon... Bara det är ju helt underbart.

Höstterminen har försvunnit utan ett spår... ja förutom en oerhörd trötthet som inte släpper taget om en! Men det är snart jullov och några dagars ledighet igen. Det är skönt att få ta igen sig inför en ny termin. Dessutom behöver jag någonting att se fram emot för att orka fram till jul. Tur är det ändå, att jag trivs så bra på mitt jobb. Tänk att få ha dessa härliga människor runt omkring sig varje dag - som man skrattar, busar, gråter, gläds o tampas med!!!
Var på Ikea med mina två närmsta kollegor... Ibland höll jag på att kissa på mig av skratt. Folk runtomkring undrade nog när vi stod där och hade GRUPPKRAM...!

Till helgen ska mannen och jag på 40-års skiva. Min gamle klasskompis fyller år! Det blir nog en riktigt stor o blöt fest. Dessutom får jag nog träffa fler gamla klasskompisar som jag inte träffat på ett antal år. Det blir dock ingen sen fest för mig eftersom vi ska åka och bada med hela släkten. Vi har hyrt hela badet i Yngsjö. Vi brukar göra det då mamma fyller år och det har vi gjort även nu efter hennes bortgång. För henne var det ett sätt att samla ihop allihop för en heldag. Det känns trevligt att fortsätta med någonting som var viktigt för henne. Vissa traditioner är trevliga och bra att hålla kvar.

Nu sitter jag på jobbet och skriver. Hemma finns det ju aldrig tid över att sitta vid datorn. Dessvärre har jag inga foton på den här datorn så det blir inga denna gången. Om jag hinner ska jag infoga något ikväll...eller någon annan dag!!!

Nu kommer Markus tillbaka från sin rast och jag får väl också lyfta på min röiva! Han ger mig blickar snart...

Lev i nuet. Igår kan du inte förändra och imorgon vet du ingenting om!!!
Kramar från Jossan