Jag har inte haft tid att skriva på ett bra tag men nu kände jag att jag bara MÅSTE! Det har varit lite turbulent och jag har fått fixa allt runtomkring mig först. Nu har det lugnat ner sig betydligt och nu kan jag lägga kraften på mina två sista utvecklingssamtal och den stundade julmånaden på jobbet. Vi har inte mycket kvar av terminen och det känns som att vi har hunnit med en hel del nu när jag tittar tillbaka på det vi har gjort! Vi har varit duktiga!

Jag trivs så himla bra på jobbet och det är mycket skratt varje dag. Vi har en härlig attityd mot varandra och vi är ganska hjärtliga... Veckorna bara susar förbi när jag trivs och ibland kan jag inte riktigt förstå att det har gått en hel termin på Englakronan! Jag får stanna nästa termin också och jag är så oerhört glad. Att dessutom få jobba kvar med Maria och de andra känns härligt. Det är ju först nu vi har börjat närma oss att bli ett arbetslag. Hoppas att jag får vara kvar så länge jag själv vill, vilket jag antagligen vill ett bra tag! Så känns det nu ialla fall!

Hemma är det lugnt. Vi har inte gjort något på huset nu när det är kallt, bara det där vanliga...städa och fixa och laga sånt som går sönder så där akut. Elpannan gick sönder och det forsade ut vatten. Tur att mannen är händig och fixade det så fort han fick tag på en reservdel. Så nu har vi varmvatten igen. Fönstrena får jag ta tag i till våren och då får Tomas fortsätta riva ur Lias rum. Det går inte att göra mer där inne nu när det är kallt eftersom vi är på isoleringslagret. Det får bli lite varmare innan vi tar bort det och fortsätter ut i hallen. Allt ska ju bort och nytt ska in. Hur slutresultatet blir vet vi ännu inte. Vi har bara grunderna klara i huvudet. Vad det blir för vägg/tapet vet vi inte. Vi ska ha likadant golv på hela ovanvåningen, det är det enda vi är överens om. Det blir ju som jag vill ändå...

Var i Tyskland på bordershopen förra helgen. Åkte med jobbets minibuss. Vi var åtta stycken från jobbet som startade från Ängelholm kl.5 och jag var hemma igen kl.14. Snabba ryck kan jag säga. Fick massor av trevlig dryck att förtära framöver. Det kommer att bli små appertifer varje lördag framöver...ett bra tag!

Häromdagen klippte jag Malla och Lia. De blev så fina. Malla har fortfarande babyhår så jag klipper av allting. Hon har en jättekort page med kort lugg och det är så fint på henne. Kan man inte sköta det själv så finns det heller ingen anledning att ha långt hår. Det blir långt tids nog. Lias hår var så långt att det nådde ner till midjan, men det ville hon ha avklippt. Nu är det till axlarna och uppklippt. Väldigt fint! Hon ser lite äldre ut nu!
Själv fick jag hårnoj för någon vecka sedan och ringde systerdotter Johanna och frågade om hon kunde klippa mitt hår. Ja, så vi åkte till Landskrona... Jag hade inga förslag på hur jag ville ha håret utan visade olika längder och olika sätt att klippa det.... gav lite önskemål! Sedan satte hon igång. Hon klippte och klippte, klippte, klippte... jävlar vad nervös jag var. Hon tyckte att jag stelnade till varje gång hon klippte....jo, det gjorde jag nog! Lia stod bakom och tryckte med fingret var längden var och det kändes ju helt ok.... Jovisst! När jag var klar och skulle ta tag i det var ALLT borta. Jävlar va kort det var, gick inte ens att sätta upp längre. Men det var skitsnyggt!!! Jag blev nog mest chockad över att det var...ja, BORTA. Jag trodde ju på Lia. I bilen hem brast jag i gråt när jag pratade med flickorna. Sade att jag blev lurad av dem då de pekat på ryggen. Hade de inte sagt någonting hade jag heller inte haft några förväntningar. Men i det hela var jag ju ändå nöjd. Det har tagit ett tag att vänja sig, men det är ju mycket finare nu. Å det växer ju ut igen om jag nu skulle vilja ha det långt igen. Fast det vet jag inte om jag vill just nu. Det är så lättskött! Så Johanna får nog klippa det nästa gång också....kanske!!!

Imorgon är det första advent och vi har ännu inte plockat fram några julsaker. Inte en enda adventsljustake här inte. Vi är inte så intresserade av det där...att plocka fram en massa julsaker! Det blir inga julgardiner, julbonader, jultomtar... det blir en julgran när flickorna har tjatat en längre tid! Men de får själv klä den när vi har satt i ljusen.
I år tänkte jag faktiskt fixa en adventsljustake så att vi kan tända lite stearinljus. Tyvärr får vi gömma tändstickorna eftersom Lia är lite galen då hon hittar dem. Hon är lite av en pyroman...blir nästan hysterisk om hon inte får tända ljus. Om Elsa ska ha en chans att få tända ljusen någon gång måste hon komma och viska i mitt öra och fråga om det är ok. Hör Lia att det är dax att tända ljusen springer hon och hämtar tändstickorna och står där och tänder och tänder, leker med tändstickorna och det liksom glöder i hennes ögon...läskigt! Ska man vara lite orolig eller?

Nu ska jag gå och stärka lite virkade delar till en liten ask jag ska sy ihop. Får se om det blir fint. Om det blir det så ska jag tillverka fler sådana och ha smycken i. Kanske ge bort några också! Jag har inte sytt på ett litet tag utan har suttit och virkat istället. Det är så avkopplande! Men det får bli lite mer framför symaskinen om några veckor! Har så mycket jag vill sy!

Nu vill jag bara önska er alla en god jul och jag hoppas att ni får lite ledighet tillsammans med familjen. Jag jobbar in i det sista, men blir ledig 1-10 januari istället. Det ska bli så skönt att få vara hemma med barnen. Sova, läsa, äta, umgås, ta promenader...

Må så gott och sköt om er!
Tack Maria, för att du är den du är
och för att jag får vara JAG!!!

Kramar från Johanna

Två febriga damer sitter och glor på tv!

Malla o jag har varit lite hängiga ett par dagar. Jag vaknade en morgon och var helt tjock i halsen. Men ingen feber hade jag då! Konstigt tyckte jag. Malla var däremot febrig. Vi var hemma och kurerade oss, var lata, sov i stora sängen och jag läste (så gott det gick) för Malla. Hon uppskattar det så mycket! Sedan blev ju hon bättre, men jag fick feber! Då var det inte lika roligt att ha henne hemma! Men som tur var tog de stora flickorna henne efter skolan, så att jag fick sova lite. Det känns som att jag har sovit en hel vecka!

Nu är vi ganska friska igen, men min trötthet vill inte riktigt släppa! Nya prover på fredag igen! Antagligen är det åldern som gör sitt till- mamma var ju tidig i sin övergångsålder, så det kan ju vara det! På gott och på ont!

Ja, då ska jag jobba igen imorgon! Det känns som att det är något jag har glömt till imorgon- typ att vi ska ha möte imorgon. Jag vet inte om det är så, eller om det var möte förra veckan. Jag har totalt tappat kontrollen över vad det är för datum. Tydligen har jag fått lön också! Alltid något. Veckorna går så fort att jag inte riktigt hinner med. Å snart är det jul igen....

Nästa vecka är flickorna lediga och det behöver de verkligen. Bara få göra vad de vill. Idag är Elsa med kompis och Lia var precis hemma om och hämtade grejer för hon ska sova över hos kompis i natt. Tomas jobbar kväll och det gör det lite lättare för oss alla. De kan vara med pappa på dagen och med mig på kvällen. Får se vad vi ska hitta på. Det blir middag hos Kirsi på onsdag, Landskrona på torsdag. Elsa ska till kusin Linnea med familj på tisdag-torsdag. Vad vi gör på fredag får vi väl se. På lördag har Lia kalas och på söndag ska vi ev. ha kalas för Malla. Hon blir ju 4 år då! Det blir ju endast kalas för släkten - hon är för liten för att ha kalas för sina "kompisar". Det har man inte riktigt i den åldern (kompisar, alltså). De har kalas för henne på förskolan och det är ju där hennes "kompisar" är!!! Det räcker väldigt bra tycker jag!

Nu tänkte jag gå och baka lite bullar eller något annat trevligt. Får väl se vad det blir! Malla har kanske lust att hjälpa mig lite. Det är trevligt med lite hjälp å jag bakar till viss del för att barnen ska få vara med och baka och kladda. Sedan är det ju trevligt med något gott till kaffet. Tyvärr brukar det inte finnas något kvar mer än två dagar. Här kan det inte sparas något i frysen. Vi är tyvärr alla precis lika stora sockerfrossare allihop i vår familj.

Igår var vi hos Olle o Johanna och barnen. Malla längtade så efter Poppy och hade tjatat om att få träffa henne ett par dagar, så vi åkte dit. Ja, vi bjöd in oss själva! Jag var klar med Daisys doptavla och ville lämna den. (tyvärr glömde jag fotografera den!) Malla o Poppy lekte HELA dagen. Jag såg dem nästan inte alls. Härligt att de har hittat varandra. Tomas pratade dator med Olle, Elsa lekte med Daisy och Johannorna pratade om ditten och datten. En trevlig lördag i trevligt sällskap.

Idag har jag inte gjort så mycket. Plockat lite efter veckan. Det har ju liksom inte funnits någon ork eller lust till det. Nu är det ny vecka och nya friska tag.

Ha det gott och glöm inte bort att "bara vara".

Alla måsten finns ju kvar där ändå och väntar...

Johanna

Kallt...

I morse var det så kallt att jag fick skrapa bilrutorna. Malla satt där bak i kjol o strumpisar och skramlade med skelettet. Stackaren frös! Men det är tur att vi har en snabbvärmare inne i bilen, så det tar bara 3 minuter innan bilen är varm inuti. Framrutan behöver vi aldrig skrapa eftersom vi har värme även i den. Att rekommendera!!!

Jag var lite orolig då jag skulle köra till jobbet, men det var torra vägar, så att det var minusgrader gjorde ingenting. Dessutom har jag inget val...det är bara att köra med sommardäcken tills på fredag! Mannen jobbar kväll och jag fixar det faktiskt inte. Han drar åt allting så jä..a hårt att jag ändå inte skulle få upp några bultar/skruvar/muttrar etc.

Flickorna kämpar på i skolan och de börjar bli lite skoltrötta. De behöver få vara lite lediga och ladda lite batterier inför de sista mörka veckorna innan det är dags för julledighet. De går bara nästa vecka också sedan är det höstlov. I år blir det till att vara hemma. Jag jobbar o mannen har nog inte tagit ut någon semester.

Idag blev jag lite irriterad... fick en lapp i handen som VARNADE för det kommande influensavaccinet - som jag tänker ta. Ingen källa och massor av FINA namn på olika forskare, universitet, forskningsinstitut etc. Jag tror inte att något var sant eftersom det inte fanns en källa. Jag är så oerhört trött på den här diskussionen. Folk är så oerhört egoistiska i den här frågan att jag blir mörkrädd. Jag har tagit ställning då jag har fått positiva argument för varför jag SKA ta den. Jag tänker INTE på mig i första hand, utan på dem som faktiskt inte får sprutan och som jag då kan smitta, tex våra barn vi har runtomkring oss som inte fyllt 2 år ännu. De ligger i riskzonen till att bli riktigt dåliga och eftersom det är en influensa som sätter sig på lungorna, är mer smittsam än vanligt och det kanske inte finns hjälp att tillgå vid akuta lägen...ja, jag ser inga skäl till att inte ta den. Det är en "vanlig" influensa, ja, och vi har haft influensor förut då folk har dött...ja, men inte som den här! Vi har tagit influensavaccin tidigare, i massor, utan några oerhörda konsekvenser...så varför skulle det bli fler katastrofer via det här vaccinet? Folk pratar så mycket om bieffekter kring just det här vaccinet, vilket gör mig lite frågande. Om man är så oerhört rädd för konsekvenserna av detta vaccinet, borde man kanske vara det vid varje vaccination. Våra barn får ju vaccin för en hel del olika "farliga" sjukdomar för att slippa dessa och dess följdsjukdomar...varför tackar man inte nej till dessa? De kan ju i princip vara lika farliga och ge lika många och svåra bieffkter som det omtalade influensavaccinet... Eller? Varför litar vi på våra läkare vid dessa massvaccinationer men inte nu? Är det någon skillnad? Varför ska våra barn inte kunna riskera få mässling om de kan riskera få denna influensa som är här??? Alla sjukdomar kan ge följdsjukdomar och dödsfall, likaså vaccin...

För mig är valet inte svårt. Jag tänker på våra små kusiner Daisy och Lennon...jag kan inte tänka mig att mista dem på grund av min egoism...

Så, valet är VÄLDIGT lätt att ta!

Jag och min familj tänker ta sprutan/sprutorna och riskera bieffekterna, som är minimala. Jag tänker inte ta den för att skydda mig själv, utan för att skydda dem som inte kan/får ta den och som kan riskera livet för detta.

Jag litar på våra läkare och våra forskare, som jag har gjort varje gång vi har låtit våra barn bli vaccinerade. Självklart har jag också ifrågasatt all vår vaccinering, men av andra skäl. Inte av skäl som cirkulerar omkring i vårt samhälle, skäl som att det BARA handlar om pengar... Jag tror på mitt val och jag hoppas att du också tar dig en funderare innan du bara säger nej

för din egoism skull!

Ja, jag är lite trött på all negativism som cirkulerar omkring. Kan man aldrig se något på ett positivt sätt?

Sov gott

Sköt om er

Johanna

Riskastning på brudparet

Vackert brudpar får rikedom och fruktsamhet tillönskat sig

via riskastning!

Ja, inte vet jag om de egentligen behöver något av det...

TACK för att vi fick vara med på Eran dag!

Johanna

Fina stenar från Övraby...

Ja, idag är det då torsdag och veckan har varit oerhört lång. Dessutom stänger jag imorgon! Jag får ju sova till 8 om jag vill, det är väl det som är positivt med sen dag! Fast jag kan ju inte klaga. Det är fredag och så många barn kommer det ju inte att vara kvar på em. Dessutom är det något speciellt att jobba fredag em.

Vi har bytt arbetslag och det känns som att det här är bättre. Jag känner att jag kan slappna av och få vara mig själv. Idag har det också blivit lite skratt och småleenden! Det har jag saknat! Tänk att det ska behöva vara så svårt för vissa att jobba med andra människor! Tänk om det bara kunde vara så där enkelt som det bara kan bli ibland. Jag känner mig mest ledsen eftersom det liksom bara har bestämts att man ska tycka på ett visst sätt om mig- utan att känna mig eller ha gett mig en chans. När man inte ens kan vara rak och ärlig när man har den chansen...då blir jag bara arg och blir RIKTIGT motvalls. Jag har bestämt mig för att inte låta det påverka mig på något vis, jag ska bara se det som att "är man inte klar med sig själv så kan det lätt bli så där..."

Jag trivs egentligen väldigt bra på "nya" jobbet och jag tycker aldrig att det är tråkigt att åka dit. Jag har så många trevliga arbetskollegor runt omkring mig. Just nu saknar jag Y som är på semester. Det blir mycket skratt med henne! Vi alla har ju inte jobbat ihop så länge, så vi känner ju inte varandra riktigt...svårt att hitta rätt jargong då!

Ja, då är det dags för bröllop på lördag. Ska bli så trevligt. Det blir ju hela baletten, med vit klänning, stor fest och middag. Det är ju inte så ofta man får gå på bröllop! Jag har försökt att hitta lite spex och min lillsyrra och jag ska nog hitta på lite. Det bara MÅSTE man ju!

Vi har förberett kläder, skor, smycken, väskor... nu är det bara att vara beredd när jag kommer hem i morgon...för då blir det till att lägga upp hår på spolar! Alla vi fyra ska ju ha lockigt hår! Tur att mannen inte har långt hår...

De tre flickorna har fått nya stassar och det kommer att glittra o glamma lite! Malla har hittat silverskor med matchande väska som blir superfint till hennes mörkblå prinsessklänning jag har sytt. Elsa hittade svarta finbyxor och en så himla fin blus. Den var helt fantastisk till hennes ögon. Lia hittade en randig stickad klänning med rosa/silver/aubergine i olika nyanser. Till de ska hon ha silvriga tights. De blir så fina. En annan får ta något i garderoben... Har man inte fina kläder får man väl piffa till sig lite extra i håret, så är det kanske ingen som märker något! Mannen är alltid fin i sina "gåbortkläder". Det är ju lite speciellt att klä upp sig. Det är ju inte ofta man får se varandra snygga och propra... I vanliga fall är det ju slasbyxor och en urtvättad tröja. Känner ni igen er?

Nu ska jag gå och skriva några kort och fixa lite annat till festen. Kan inte skriva så mycket kring detta ifall bruden av någon VÄLDIGT KONSTIG anledning skulle gå in här och läsa. Hon har nog inte tid, men man kan ju aldrig vara alldeles säker!

Jag lovar att skriva lite om den stora händelsen. Blir det några bra bilder ska jag lägga ut dem åt er! Å du, lillaJohanna...ska bli kul att få träffa er på lördag! Era flickor kommer också att vara så fina, det brukar de ju alltid vara!!! Så kan ju P o M dansa lite...haha!!!

Tills nästa gång säger jag bara:

Var dig själv och var stolt över den du är! Det finns ju ingen annan som du!

Johanna

Helgen bara försvann

Konstigt...
Ja, det här med helger! I fredags låg jag i soffan och mös med lilldamen. Hela helgen hade vi framför oss. Som vanligt somnade hon och jag blev inte så långvarig heller. Jag kollade på en film och gick till sängs i rimlig tid. Jag tror att mannen hann komma hem innan jag somnade, men jag minns inte. Som vanligt var jag ganska trött!
Ja, så blev det lördag och vi kom på att det var tvunget att åka till Väla och handla. Vi ska på bröllop d 12 september och ingen var helt färdig med sin utstyrsel. Så det var ju bara att åka in, liksom halva skåne gjorde!!! F_N va det var folk. Men, vi visste vilka affärer vi skulle gå på, så jag trodde ju att det skulle gå snabbt o smidigt... Jo, pyttsan! Det tog 6h att fixa allt det vi skulle fixa och jag tror att hälften av tiden var kötid!!! Nu blev ju det mesta fixat och även höstjackor till flickorna! Dessutom var fotot på min mamma färdigt...det jag väntat på i säkert 5 veckor! Jag åker nog bara in en snabbvända för att fixa det sista!
Ja, det var ju lördan det! När vi kom hem var det mat! Mannen lagade underbar kyckling och bakade något slags pitabrödsaktigt till. Mums! Men det där vinet lockade inte alls! Mannen tog vinet själv! Ja, så Mallas godnattsaga blev ganska festlig! Hahaha, ni skulle hört honom när han läste Askungen! Jag låg bredvid och kunde inte koncentrera mig på min sudoku. Malla tyckte det var en rolig saga, lite annorlunda som sagt!
Ja och idag är det söndag. Vi städade hela fm. Sedan var jag o T tvungna att åka in till stan och köpa cykelslangar och lite annat. Köpte gummistövlar till Elsa som ska ha friluftsliv på schemat hela terminen (deras profilering är ju idrott och rörelse). När vi kom hem körde svåger Per framför oss, och han ville se på vårat rivningsprojekt och ha lite kaffe. Ja, nu är klockan plötsligt snart 16 och jag ska fixa maten idag! Ja, det var den här helgen. Nu blir det matlagning, äta, diska, packa allting för morgondagen, sy lite till jobbet och ev. se på en film innan sängdags.

VAR TOG HELGEN VÄGEN?

Fast jag ska inte gnälla, jag har hunnit lite annat också. Månadsredovisningen för 4 månader, städat syateljeen, sytt lite, tvättat...
Ja, sånt där roligt ni vet!
Nu ska jag gå o fixa mat! Vi ses väl snart, kanske!

Ex animo; (från hjärtat)
Kärlek i massor
Johanna

Förkylningstiden har startat!!!

Här är vi på liten promenad i somras, då vi hade besök av Laban, Love och deras föräldrar! Det var en fin kväll då vi tog en promenad.

Ja, jag har ju egentligen MASSOR att skriva om, men orken tryter lite. Jag har "återinskolat" lilldamen på en ny förskola och jag har börjat jobba igen-på en helt ny arbetsplats med MASSOR av nya baciller och virus... Klart att jag blev sjuk! Har jobbat ett par dagar med värk i kroppen, men idag orkade jag inte. Slutade tidigt igår och åkte hem och lade mig...sov i 5 timmar! Somnade ändå på kvällen och sov ända fram till 7.30 imorse. Gick upp och åt frukost, men sedan har jag bara legat i sängen. Såååå trött! Nu är jag på benen igen och hoppas att jag orkar jobba de två sista dagarna denna veckan. Men, jag känner att jag har en infektion i kroppen, så det blir inte mycket pyssel till helgen.

På fredag ska jag o mannen på kräftskiva på mitt nya jobb! Då får man vara lite städad!!! Jag kommer heller inte orka något extra! På lördag ska flickorna Poppy o Daisy ha kalas, men då är det ju mina flickor som ska vara trevliga o glada...jag hänger bara med på ett hörn!

Så...på söndag blir det nog ingenting! Kanske måla några fönster! Ja, det borde jag om jag inte vill att familjen ska frysa ihjäl. Det är ju iskallt på morgonen inne i badrummet. Fönstrena är ju bortplockade för renovering!

Jag har äntligen börjat mitt nya jobb och jag vet inte hur jag ska uttrycka mig för att ni ska förstå...?!!! UNDERBART, trevligt, mysigt, angenämt...Trivs så bra direkt! Det var bara första dagen som kändes lite konstig, men dag två var det bara att hoppa in i det och jobba på. Jag känner mig så glad och motiverad för det här. Känns som att jag har hittat min plats. Att jag sedan är avdelningsansvarig och har det pedagogiska ansvaret känns bara ännu mer positivt och härligt utmanande! Det blir underbara (och efterlängtade) pedagogiska diskussioner varje dag-HÄRLIGT!!! Det har jag saknat ett tag! Jag är tvungen att tänka efter, hitta mina kunskaper, värdera, omvärdera, se saker ur andra vinklar, tänka om, revidera.... Jag blir utmanad varje dag på mitt jobb och det är det som får mig att utvecklas!!!

Jag återkommer med nya rapporter kring mitt arbete. Allting är ju så nytt, men det kommer säkert några bakslag om ett tag. Vi är ju ett nytt arbetslag och vi går ju igenom alla de där kända faserna...var vi är nu vet jag inte riktigt!

Jag hoppas att ni som läser skriver några kommentarer. Jag läser dem då jag är inne, även om det inte är så ofta. Jag har ju annat i livet som pockar på uppmärksamhet så bloggen är ju inte det jag prioriterar högst. Men jag tänkte skriva en gång i veckan ialla fall. Jag är ju inte som systerdotter Johanna, som skriver typ varje dag...

Jag tycker det är jobbigt att sätta igång datorn, vänta på uppkopplingen, vänta...

Det är om datorn är igång som jag skriver...eller om jag får någon annan att sätta igång datorn! Dum är jag inte!

Å du, faster MAAARRRRAANNE!!!! Hoppas att du läser min blogg...jag hörde Tomas nämna något om att du följer våra liv genom bloggen, men att jag skriver lite sällan... Ja, livet är fullt av annat, tyvärr! Nja, jag ska nog inte säga tyvärr, för jag väljer ju hellre allt det där andra än att sitta vid datorn. Mina händer måste få sitt varje dag!

Nu har mannen lagat mat och jag ska gå och äta lite. Jag hör Malla prata med sin pappa:

"Bränner du din tunga? Då kan du ju inte prata, om du inte har en tunga...du, jag gillar Martin!"

Från det ena till det andra!

Elsa har också kommit in, Lia är på väg tror jag. De är ute hela dagarna, kommer nästan inte ens in för att äta. Ibland kommer de in vid åtta och är "döhungriga, jag har inte ätit nått idag"...

Fast då får de ju skylla sig själv. Jag orkar inte leta och ropa efter dem, de får ha koll på klockan utan min hjälp!

Nu måste jag avsluta för denna gången! Återkommer igen då datorn är igång....hahaha!

Ha det gott allihop!

Vi ses kanske snart!

Man vet ju aldrig!

Å du, låt disken stå för en dag, den lär inte försvinna,

men din lediga eftermiddag gör det om du inte tar tag i den

och gör något kul av den!

Johanna

Visst är mina fönster fina... Ja, jag har jobbat hårt för att få dem alldeles trärena. Det syns ju inte på bilderna hur fina de är nu! Jag har slipat dem och oljat in dem och de har torkat färdigt. Nu ska de målas... ja, de borde vara målade och klara!!! Men det har funnits så mycket trevligt att göra den sista tiden att jag hellre har valt det!

Det är kul att arbeta med fönstrena när man är på det humöret - för det går fort och det är smidigt att arbeta med linolja. Nästa moment blir att måla med linoljefärg! Fantastiskt!!! Vi har ju bestämt oss för att använda gammal teknik då vi renoverar huset och vi tror att huset också mår bättre av det! Vi har börjat med Lias rum också. Det ska rivas innerväggar/tak ända ut till yttertaket och därifrån ska vi isolera - på gammalt vis! Så ska vi göra i alla rummen! Det kommer att vara golv och väggar från 1917 som kommer att synas...hoppas vi! Jag tror dessvärre att det är i dåligt skick, allting, så för oss är det bara att lägga på NYTT! Tyvärr!

Imorgon ska jag börja på mitt nya jobb... Lite pirrigt, men jag var ju och hälsade på häromdagen och då kändes det, igen, som att jag kände alla! Jag känner mig så välkommen. Susanne hade redan börjat jobba och hon var så glad! Känns positivt att ha henne med sig!!!

Om du, Jessica, läser detta...ja, eller någon annan som känner sig träffad, JA, jag läser inlägg och ÖNSKAR att ni kunde skriva något åt mig. KUL att se att ni läser mina små skriverier.

Nu hägrar en ny termin och massor av roliga händelser har vi framför oss. Vi ska på kalas, möhippa, kräftskiva, bröllop, kalas igen, kalas igen....

Kan det bli bättre?

Men som sagt;

cura posterior...

det är ett senare bekymmer!

Johanna

Söndagstrött!

Idag har det varit en riktigt lat dag! I princip har jag inte gjort ett jota...förutom att sy! Kirsi, Herman o Per kom förbi. Tomas hjälpte Per med diskmaskinen, så de åkte iväg och var borta ett bra tag. Så...jag satt här o fikade med syrran. Efter det tog jag min runda. F_N vad det var tröttsamt idag. Jag höll på att kräkas den sista backen upp. Men det var bara att lunka vidare och ge sig den på att komma hem. Jag kunde ju inte lägga mig där o kräkas!

Nu sitter jag här och eftersvettas och vet inte när jag kan gå och duscha. Det tar ju ett tag att komma ner i puls igen. Idag hade jag faktiskt pulsmätaren på och det var kul (och Bra) att se vad pulsen ligger på vid de olika momenten. Jag kör ju intervallträning, vilket ger MIG mer. Vid ruschen låg pulsen på 170... ojojoj! Det betyder att jag har en lång väg att gå för att komma tillbaka till mitt gamla jag! Jag såg filmen från Cyperntiden...dit vill jag tillbaka igen. Ja alltså både tillbaka till Cypern och tillbaka till min kondition jag hade då! Då var jag häslosam på ett vettigt sätt!!!

Ja, på tal om Cypern. Vi vill verkligen tillbaka igen. Det var en fantastisk tid vi hade då vi bodde där. Det var inte bara en dans på rosor, men i det hela var det ändå väldigt givande. Jag fick en hel del skinn på näsan under min vistelse där. Det var ju jag som skulle fixa allt med huset, studierna och allt pappersarbete. Jag med min kassa engelska. Men efter ett tag pratade vi flytande engelska, man var ju bara tvungen.

Dessutom skulle det vara kul att träffa sina vänner igen. Det är ju över 4 år sedan vi träffade dem.

Vi har beslutat oss för att åka ner igen våren 2011 och hoppas att vi har hunnit spara ihop en del pengar tills dess. Vi är några familjemedlemmar som har bestämt oss för att åka tillsammans. Kul om man är fler familjer som åker. Dessutom var det några som var och hälsade på oss när vi bodde där, och vi hoppas att de också följer med allihop! Ja, förutom mamma som inte längre finns hos oss. Men jag är så glad och stolt över att hon åkte ner och hälsade på oss och fick se hur vi hade det!

Nu ska jag ta en dusch innan vi ska åka till syster Kirsi o hennes familj. De lovade oss mat vilket man inte tackar nej till!!!

Jag återkommer en annan dag.

Ha det gott och njut av sommaren, det sista som är kvar av den!
Puss!

Johanna

Tänk att jag skulle....

Ja, tänk att jag skulle börja träna igen! Helt makalöst! Jag har varit ute i spåret i tre veckor nu o jag har kämpat på som bara den... Kanske har jag valt en bra tid eftersom jag inte känner ett uns av det vanliga uttråkande sinnet! Jag kämpar på, men det är tung med 15kg övervikt! Jag har väl mig själv att skylla. Men samtidigt har jag ju varit sjuk och med en sköldkörtel som inte fungerar är det ju inte så lätt att sköta sin vikt! Nu hoppas jag att det är ok med den saken, nya prover tas till hösten igen! Jag känner ju att det är ok, min trötthet är inte av sjukdomskaraktär, utan mer självförvållad!!! Nu är det dock andra bullar som gäller och jag ska ju börja jobba om en vecka, så det är ju bara att dra tillbaka klockan dag för dag!

Inatt låg jag och skruvade på mig tills klockan visade 01.52. Jag kunde bara inte somna. Har ni någon gång fastnat i ett läge med en sång i huvudet som inte vill släppa samtidigt som tankarna maler runt och runt...ja, då vet ni vad jag pratar om. Jag höll på att bli TOKIG!!! Tillslut fick jag vända mig om från klockan, släcka Mallas nattlampa o börja räkna baklänges... Jo, jag somnade visserligen tillslut men jag vet inte hur länge jag höll på med det där räknandet. Dessutom föll jag tillbaka till "....lilla fröken fräken, ifrån fryken...." etthundra gånger!!!

Idag är jag alltså lite sliten och har valt att bara vara hemma med ungarna. Skulle behöva måla och olja in fönster, städa bort syhörnan och ringa svåger Mikael-vi vill ju åka till T-lilla imorgon o leka med kusinerna. Får väl se om jag gör något. Jag måste göra Emmas poncho färdig också, om vi nu ska åka till dem imorgon! Det är några trådar som ska fästas. Den blev väldigt fin, men jag vet inte om den passa. Annars får jag väl göra en ny, så får Malla ta den här (den är lite stor till Malla som ses på bilden uppe)

Nä, vädret lockar. Jag ska gå ut en stund. Får ta med mig Nisse så att han får lite frisk luft!
Ha det gott!
Tiga är silver och skrika är guld...eller hur var det nu? Stämmer hemma hos oss för tillfället!
Johanna

Malla störde mig i fotosessionen...

skratta eller gråta???

Måste bara få visa en liten del av vad jag har sytt de senaste dagarna. Men...detta är bara en bråkdel av vad jag har hunnit. En del är heller inte helt färdigt!!!

Måste bara visa min sjuksköterska jag gjorde till min syster

som är "Röda korset sköterska". Jag hittade gamla foton på nätet och ritade av kläderna.

Detta är alltså en gammal dräkt de hade runt sekelskiftet.

Kul att hon blev så fin! Hon hänger på syrrans jobbdörr!!!

Tänk att Anna ser lika ung och fräsch ut som hon gjorde för 10 år sedan

Andrea och Felicia

Snart är sommaren över...

Hej igen!
Sommaren har flugit iväg och vad har jag hunnit med? Ja, det undrar ju jag också! Är man hemma med barnen blir det inte mycket tid över för eget... ja, om man inte sitter uppe på natten. Och det är ju precis det jag har gjort och alltså vänt på dygnet totalt. Tyvärr har ju även barnen följt i dessa spår och suttit uppe halva natten med mig och kollat på tv. Jag har ju däremot virkat och sytt och därför fått lite gjort. På dagarna har vi åkt iväg en hel del.

Vi har varit i Malmö o köpt lite linolja o linoljefärg, jag har börjat med fönstrena i badrummet, vi har varit i Tomelilla på marknad och hälsade på syster Nina med familj, vi har varit i Kågeröd och hälsat på syster Kirsi med familj ett antal gånger, vi har varit på Landskronafestivalen, hälsat på systerdotter Johanna med familj några gånger, vi har varit vid stranden EN gång, vi har grillat, bakat, gjort glass, gått promenader, vi har städat och plockat ur lite skåp och garderober, vi har tömt mellandamens rum och börjat riva väggar, vi har varit på loppis och fyndat lite roliga saker, jag har fotograferat lite för lite, trädgården har pysslats om LITE, vi har haft besök från Stockholm av mannens syster och hennes familj. Då passade vi på att åka till Helsingör och promenera lite. Ja, den dagen åts det nog mer än det gicks!!!

Häromdagen ringde Anna från Stockholm, en vän som jag inte har pratat med på säkert 10 år. Hon var i Kivik och ville träffas. Så vi åkte dit och satt nere vid stranden ett litet tag och pratade. Det var som om vi träffades igår...konstigt att man kan ha sådana vänner omkring sig! Häftigt kan jag ju tala om!!! Hennes flickor var ju stora, liksom mina två stora. De var ju så pluttiga sist vi sågs. Hennes ena dotter var nog nyfödd när jag träffade dem senast!!!
Vi brukade ha tjejmiddagar då, för länge sedan. Vi var 7 tjejer som brukade träffas och äta gott en gång i månaden och det saknar jag väldigt mycket. Nästa gång jag åker till Stockholm får vi väl träffas o ha en middag. Men, det blir ju svårt eftersom det bara är tre kvar i storstan. Resten av oss har flyttat.

Nu har vi den bästa månaden på året framför oss - augusti!!! Det är fantastiskt att ha denna tid framför sig. Jag får oftast så mycket gjort och det är så vackert i naturen. Kan det bli bättre? Luften förändras så smått och man märker att det går mot höst. Underbart!!!
Jag börjar dessutom på nytt jobb och det känns fantastiskt. Det är så mycket trevligt framför mig att jag ser fram emot den här hösten mer än jag brukar göra i vanliga fall.
Flickorna börjar bli stora - den ena börjar i femman den andra i fyran, lilldamen byter förskola och har två år kvar innan hon ska till skolan. Tiden går så fort att man knappt hinner andas...

Nu tänker jag lägga in lite bilder...dessa ser ni ovanför!!!
Njut av dagen, för imorgon är det en ny dag att njuta av!
Johanna

Tack för allt ni gett mig, kära kollegor!

Malla
Jag kan inte förstå hur denna dam aldrig kan titta in i kameran utan att fåna sig.
Så länge hon inte såg kameran var det inga problem... men så såg hon mig!!!
Sedan blev alla bilderna så här tillgjorda!
Men, hon är ju ganska söt ändå.

Nu är det bara några dagar kvar på mitt jobb, sedan börjar jag min semester innan jag ska börja på ett nytt jobb. Det ska bli så spännande och jag ser verkligen fram emot det. Det roliga är att en tjej till på mitt nuvarande jobb ska börja på det nya stället! Fantastiskt att få ha med henne på det nya äventyret... Känns lite tryggt.
Igår var vi iväg på utflykt med hela gruppen och innan vi skulle packa ihop och åka "hem", då fick vi vars ett halsband med text på en cirkel (det förstår ni hur det ser ut va?) På min stod det: "Klok & klarsynt" "Lever här och nu"
Det var så rörande. Båda stod vi där o bölade...Det var så fina ord att få med sig. Å, ja...jag är kanske klok emellanåt o ganska klarsynt... Men att leva här o nu...jo, jag försöker ju verkligen! Efter alla missöden, olyckor, trauman, ledsamheter, avsked, ja, alla saker jag varit med om, har gjort mig medveten om hur kort livet är och att det ska levas här och nu. Jag kan inte gå o gräma mig alldeles för mycket över saker som hänt eller inte hänt...jag kan inte göra något åt det ialla fall. Jag kan heller inte sia om framtiden... och vill jag veta något om den? Eller vill jag kanske vara med o forma och bestämma över den själv?! Jag kan göra val hela tiden och helst medvetna sådana... Ibland blir det rätt och ibland inte helt rätt..., men det var mina val!!!

Jag är så tacksam över mina år jag har fått vara på Möllebacken. Det har varit upp o ner, hit o dit...men mest upp! Å det är ju tack vare kollegorna (ja, jag är ju en av dem!) Vi har haft det så roligt ihop och jag kommer att sakna dem alla på väldigt många olika sätt! Så många skratt det har hunnit bli. Å en del tårar också, även om det oftast har varit glädjetårar!
Gu´vad jag kommer att sakna er!!! Förstår ni det tro?

Må så gott
Titta inte i backspegeln...fartdårarna får ta hand om sig själv!
Johanna

Ja, det var ett tag sedan kusinbarnet Lennon döptes, men äntligen har jag fått in det på min blogg. Bättre sent än aldrig... eller?

Han var så förnöjsam och glad. Det var först när trånga klänningen skulle av som det blev lite gråt! Efteråt bjöds det på maffig fika. Denna tårta var inte av denna värld kan jag lova. Jag har nog aldrig sett en större tårta än de två som stod där och väntade på oss. Jag tror inte att någon gick därifrån hungrig... Jag förstod bara inte hur vissa kunde få i sig allt det de hade tagit upp på sina tallrikar. Det var minsann inga små munsbitar där inte... det var stora LASS!!!

Några fina bilder blev det ju, men jag är ju aldrig helt nöjd. Hoppas bara att föräldrarna till det bedårande barnet gillar dem. Ja, någon iallafall.

Hej hopp! Nu ska jag fortsätta med min fotoarkivering som jag håller på med. Får se om det blir någon framkallning. Skulle behövas.

Sommaren kommer med stormsteg. Glöm inte att njuta av den!

Kramar på er alla!

Äntligen är våren här!
Det är fantastiskt väder och trädgården förändras dag för dag. Det är härligt att gå där och titta, lukta, njuta och påta. Vi har alltid projekt på gång där ute och just för tillfället är det dammen som förändras. Den har ändrat skepnad ett par gånger redan, men JAG är inte nöjd med resultatet. Mannen kommer nog snart att mura den färdig trots att jag inte har godkännt den ännu. Vi har lite olika visioner tror jag.
Annars går vi och påtar mest överallt. Ja, jag påtar och mannen ARBETAR hårt. Det är mycket som ska fixas och jag klarar inte av det tyngsta arbetet. Tur att vi båda tycker om att arbeta där ute. Det ska dräneras och en stor rabatt ska flyttas innan dess. Ni har redan förstått arbetsfördelningen va?
Idag är jag hemma med stora damen som är dålig-på riktigt denna gången. Hon fick troligtvis ett astmaanfall och hon fick panik. Till råga på allt har hon feber, ont i lungorna och är allmänt trött.
Jag tänker bara vara hemma imorgon, sedan ska jag återgå till mitt arbete igen. Det är ju en hel del att göra där just nu.

Lilla damen sitter bredvid mig och har hittat min burk med små hjärtan som jag har gjort i akvarell. De är så fina att sätta fast på olika saker; paket, brev, scrapping... Hon sitter där och räknar dem, kollar färger och ska plötsligt göra ett brev. Undra om hon kom på det eftersom hon ville limma lite hjärtan eller om det var för brevets skull.
-"Får jag inget limm eller, mamma..."
Nu står hon där och ropar och ingen kan hjälpa henne.
-"Kan NÅGON ge mig limmet eller? Hallå? Kunne ni eller?"

Nu ska jag gå och dricka lite te och se på en film. Vi har ingen tv längre och det är helt UNDERBART. Oj vad vi får saker gjorda. Vi städar, sorterar ur, slänger saker på tippen, syr, scrappar, umgås, äter god middag tillsammans HELA familjen... Vi hamnar inte framför tv:n alldeles utmattade, utan väljer en bra film eller går och läser i sängen. Jag kan verkligen rekommendera er alla att slänga ut den där dumburken!!!

OJ!!! Fick precis veta att släkten har fått tillökning med en liten gosse. GRATTIS Madeleine och Thomas till den nye familjemedlemmen (som vi hoppas få se snart)!

Nu är mitt te färdigt och kanske blir det en film också!
Se dig inte om, bry dig inte om horisonten där långt borta... Titta på vad du har bredvid dig istället!
Många kramar från Johanna

Hej Susanne!
Tack för senast! Det var så härligt att vara tillbaka på Gotland igen och få träffa dig. Det var som om det var igår vi träffades. Det var som vanligt...Jag gick en promenad på Terra och så gick jag upp till dig och så drack vi kaffe. Eller mer vanligt; vi drack ett glas vin för att sedan cykla ner till Munken och dansa i salsabaren!!! DET VAR TIDER!!!

Det fungerade ju bra att bo hos dig. Fyra personer extra var väl i maffigaste laget för dina nerver. Vi rubbade väl inte dina cirklar alldeles förfärligt???
Kul att se att allt var som vanligt. För det var det ju verkligen. Några nya hus lite varstanns men annars var det inget märkvärdigt som skett på ön.

Jag själv jobbar och står i. Ja, lilla damen blev ju sjuk - IGEN! Så jag var hemma förra veckan. Jag förstår inte varför hon får sådana däringa konstiga febertoppar, ligger en halv dag, är på benen igen en stund och somnar plötsligt med hög feber igen... och sådär håller det på ett par dagar. Ögat geggar igen, näsan täpper igen, hon slutar att andas på natten emellanåt, snarkar...
Jag får väl uppsöka läkare igen. Vi har klippkort hos dem snart!

Jag har faktiskt fotograferat några timmar idag. Det blev väl några bra bilder av alla 800 bilder jag tog! Trädgården blommar och det är ju fantastiskt att fotografera där! Mitt rosa körsbärsträd är så fint nu! Det blev lite fina rosa bilder. Hoppas att jag orkar föra över några bilder till min blogg! Jag är ju lite lat när det gäller att skriva. Jag är inte ens inne på facebook så ofta längre! Hinner liksom inte. Trädgården och annat är viktigare just nu.

Hoppas allt är bra med er alla. Njut av våren som snart blir sommar... annars missar ni ju det mest fantstiska på året!
Och du...ring en kompis du inte har pratat med på ett tag! Eller ring till din mamma. Det hade jag gärna gjort om jag kunnat. Jag får tala med henne på direktlinjen upp till himlen istället!

Älskade mamma! Jag saknar dig så!
Kramar och pussar
Johanna

SJUK så in i bomben!!!

Hej igen!
Jag o lilla damen har legat hela veckan och jag tyckte nog att jag var på väg att bli bättre igårkväll. Jo, eller hur. Idag är jag sämre igen och hostan vill inte sluta. Jag har så ont i mina revben att jag snart inte orkar andas. Den lilla börjar bli bättre och jag hoppas att hon inte blir sämre ännu en gång. Jag orkar inte vara hemma mer nu. Jag som ville till jobbet imorgon, fredag, och få träffa alla igen. Ja, helst Markus som jag inte träffar lika ofta längre nu när han är pappaledig tre dagar i veckan. Även om han kan vara en riktig pain in the..., så saknar jag ändå vår jargong på jobbet. Vi har ju inte så många tråkiga stunder.
Jag hoppas att jag hinner krya på mig tills på måndag, orkar inte vara hemma mer nu. Jag ORKAR ju ingenting heller.

Igår tog jag fram min brodering till lillasysters neccesär, som hon INTE vet att hon ska få. Den blir riktigt fin! Jag orkade bara brodera en timme, sedan sade huvudet o ögonen ifrån. Symaskinen står också och väntar på lite nya beställningar. Jag vill verkligen komma igång. Det ska bli riktigt trevligt när ljuset o värmen kommer tillbaka för då kan jag sitta på verandan utan att behöva plocka undan efter mig. (Där ute ska vi också ändra lite. Men det blir en senare fråga.)

Jag ska få besök nästa fredag. Då kommer hela arbetslaget till mig för att umgås och äta gott. Det har vi bara gjort en gång vid jul och det gav mersmak. Jag hoppas att de andra också uppskattar det lika mycket som jag kommer att göra. Jag ska göra två olika matpajer och de andra ska ta med det andra som behövs för en trevlig kväll. Nils skrev på ta-med-listan att han skulle ta med något energirikt och fiberfattigt till kaffet!!! Det lät så roligt!!!
Jag tänkte även ha en liten lek/test med mina kollegor- som är hemlig! Jag hoppas att de inte hinner läsa det här innan de kommer hit. Det är en rolig sak som inte kräver några större kroppsliga initiativ, mer än att skriva!!!

Jag ska fotografera Ninas neccesär senare. Just nu orkar jag inte ta fram kameran. Jag har varit lite lat med att fotografera den senaste tiden. Jag som kunde fotografera 50 bilder/dag utan att blinka... Men det var på Gotland det, då när det fanns mer att fotografera. Mer estetiskt att titta på och det FANTASTISKA ljuset. Jag har verkligen fina foton från våran tid där.
Jag hoppas att vi kan åka dit till påsk. Jag tänkte överraska flickorna med en resa dit, så jag ska luska lite med biljetter, sovplats hos Susanne och ledighet!!! DÅ ska jag fotografera...

Malla verkar inte vara FÖR sjuk för hon står bredvid och sjunger för full hals;
"Hola bandola, titta under kjola..." (vem som sjungit den för henne kan jag ju ana!)

Lia är på badminton, Elsa ska äta vitlöksost med kex, Malla håller på att somna, mannen glor på Simsons...

Nu ska jag o min röda däsa avsluta med att säga;
SNART är våren här!!!
Johanna

Ps. Jag som hade tänkt måla köksstolarna i helgen. Jag får väl göra det i veckan. Ja, det blir väl en stol i veckan Ds.

Doppa Daisy i skålen 4 januari 2009

Förra söndagen var vi på barndop. Systerdotterns lilla Daisy skulle få sitt namn. Vår dotter Elsa och hennes kusin Linnea hade fått äran att vara gudföräldrar. Det var en trevlig stund i Björka kyrka. Jag hade fått äran att virka klänningen - som jag höll på med ända in till sista kvällen. Det var ett roligt arbete som jag gärna gör fler gånger. Dessutom hade jag inget mönster, utan tog hennes mått och virkade för glatta livet och hoppades att det skulle bli bra. Jag själv blev väldigt nöjd. Mamma Johanna gav mig sina önskemål o tankar kring klänningen och jag skapade. Blommorna blev fantastiska!!! Johanna hade klara önskemål kring dessa blommor o alla färgerna! Dessutom var virkningen en utmaning som jag lärde mig en del utav.

Det var jag som fotograferade med relativt ny kamera - jag håller fortfarande på att lär mig den. Tur att jag tog över 100 bilder...

Jag skriver mer en annan dag. Gå gärna in och kolla mina bilder.

Nytt år och nya utmaningar!!!

Johanna